Jag är Förlist
Nu ska jag berätta för er, när spökena klämde mej på fossingarn.
Jag var sjuuukt rädd i morse, antagligen led jag bara av inbillning. Men eftersom jag är bomsäker på att spöken faktiskt existerar så blir jag lite skraj.
Jon började jobba kl. 06.00 så sängen blev tom tidigt, hade väldigt svårt för att somna om och när jag låg och konsentrerade mig som mest på att falla in i en härlig, ostörd sömn, börjar plötslit sängen skaka. Flera gånger upprepades detta och det kändes precis som om någon tog tag i mina fötter. Jag hade förvandlats till en lång, stel pinne. Det var inte bara jag som blev rädd, även Lillemor hajjade till när det började slå i väggarna och när det lät som om någon trampade runt i rummet.
Efter ca 2 timmar somnade jag, men vaknade lika fort när Lillemor slog till mig på armen i samma sekund som jag slöt ögonen, hon ville kanske inte vara vaken helt ensam.
Jag vill aldrig mer sova själv!
Men som jag har fått berättat för mig tidigare under året så finns inga elaka spöken och fysisk beröring finns inte. Om jag har förstått allting rätt, så har alla en aura, som finns runt kroppen, vilket består av energier. När man dör stannar dessa energier ibland kvar och kan visa sig i olika situationer.
Jag glömmer aldrig den natten då jag och Elisabeth var hemma hos Tobbe och hans föräldrar, som kan det där med spöken, förklarade hur allt funkar. Mitt hjärta hoppade till 1000 gånger den natten för jag var så jädrans rädd. Jag satt som en ful fågelholk, blek som ett lakan, när plötsligt Tobbes far säger:
- Men Lisa! Du behöver inte se så himla rädd ut, det finns inga elaka spöken haha!
Men lilla Lisa är fortfarande lika rädd.
Jag var sjuuukt rädd i morse, antagligen led jag bara av inbillning. Men eftersom jag är bomsäker på att spöken faktiskt existerar så blir jag lite skraj.
Jon började jobba kl. 06.00 så sängen blev tom tidigt, hade väldigt svårt för att somna om och när jag låg och konsentrerade mig som mest på att falla in i en härlig, ostörd sömn, börjar plötslit sängen skaka. Flera gånger upprepades detta och det kändes precis som om någon tog tag i mina fötter. Jag hade förvandlats till en lång, stel pinne. Det var inte bara jag som blev rädd, även Lillemor hajjade till när det började slå i väggarna och när det lät som om någon trampade runt i rummet.
Efter ca 2 timmar somnade jag, men vaknade lika fort när Lillemor slog till mig på armen i samma sekund som jag slöt ögonen, hon ville kanske inte vara vaken helt ensam.
Jag vill aldrig mer sova själv!
Men som jag har fått berättat för mig tidigare under året så finns inga elaka spöken och fysisk beröring finns inte. Om jag har förstått allting rätt, så har alla en aura, som finns runt kroppen, vilket består av energier. När man dör stannar dessa energier ibland kvar och kan visa sig i olika situationer.
Jag glömmer aldrig den natten då jag och Elisabeth var hemma hos Tobbe och hans föräldrar, som kan det där med spöken, förklarade hur allt funkar. Mitt hjärta hoppade till 1000 gånger den natten för jag var så jädrans rädd. Jag satt som en ful fågelholk, blek som ett lakan, när plötsligt Tobbes far säger:
- Men Lisa! Du behöver inte se så himla rädd ut, det finns inga elaka spöken haha!
Men lilla Lisa är fortfarande lika rädd.
Kommentarer
Postat av: bätta
haha älskling, vet du vad..jag sitter här med tobbe och han sa precis att man brukar säga att katter kan se spöken ahhhhhh..inte konstigt att lillemor var lite skraj! men om laban kommer igen, så ring mig så kommer jag och sover med dig :), om inte jon är där då förstås haha...för jag VET att spöken dom finns.jag var ju lika skrajsen jag! puss på dig och sov gott!
Trackback