With the birds I'll share

Jag måste inleda med att ge en extra eloge till min älskade vän och tvillingskalle Majja. Majja bor i Kinna, ganska långt från Åmål vilket innebär få träffar per år, och ändå har hon lyckats få mig på fall, klart en av mina bästa vänner. För ett litet tag sedan deltog hon i en reportage-tävling och lyckades kamma hem hela skiten. 5000 spänn, Majja du gör mig så stolt!
Denna kvinna kommer komma långt, antagligen ända dit hon önskar för hon är så pass målmedveten och bra på alla sina skills så jag tvivlar inte en sekund.

Jennifer, kom inte här och tro att jag inte beundrar dig också. Du bor ännu längre bort, Stockholm, inte illa pinkat av oss att vara så jävelens goda vänner trots detta oändliga avstånd! Jennifer är en sån där vrålstark människa, både fysiskt och psykiskt. Hon kan kasta vem som helst i golvet tack vare sin Jujutsu-talang. Trots hennes skadade rygg, som gör ont mest hela tiden,är hon nästan jämt påglatt humör. Hade det vart jag som kämpade med en bruten kota hade jag förmodligen legat på sängen och lipat hela dagarna och tyckt syn om mig själv.

Har ni kännt som jag någon gång, att även om ens vänner bor så jävla långt bort att man knappt har råd att ses, så kommer de alltid finnas där. Inga vänner som kommer och går. Vänner som står en så nära och som man vet att man aldrig kommer förlora kontakten med. Underbar känsla, tack för att ni finns!